100 mil söderut

under resans gång besökte vi tyskland, italien, kroatien, ungern, österrike, tjeckien (och lite danmark och slovenien).
detta betyder att det fanns hemskt mycket att se, upptäcka, uppleva och fotografera.
det betyder i sin tur att jag har en hel bilder att gå igenom och inlägg att förbereda.

medan jag gör det får ni iallafall se en bunt analoga bilder från resans sista dag, i evas sommarstuga på österlen, .
åh, jag blir redan nostalgisk.

ett första livstecken

jag är hemma och jag lever.
dessa tre veckor har varit de bästa någonsin.
jag har så mycket jag vill berätta och så mycket jag vill visa, och det ska jag göra - i sinom tid.
först ska jag andas ut lite.

några ord

nu är det endast några dagar kvar av vår fantastiska resa.
skulle inte ni vilja berätta något, vad som helst, som jag kan läsa när jag kommer hem?
det vore hur bra som helst.

ännu är vi inte hemma

(bildkällor; 1, 2, 3, 4, 5, 6)
30 juni. 
förhoppningsvis är vi fortfarande vid liv och har det hur bra som helst.
medan jag är borta kan ni kika på de fina bilderna ovan och lyssna på en liten lista på finfin musik (KLICK).

någonstans ute i världen

om allt har gått enligt planerna så ska detta lilla inlägg ha poppat upp den tjugiofemte juni klockan sexton noll noll.
detta är alltså inlägg 1 av 3 ungefär.
nu är vi i italien. eller kanske i kroatien. eller kanske i österrike. eller antarktis.
oavsett var i världen vi kan tänkas vara kan jag garantera er att vi har det hur bra som helst och njuter av varje sekund.

hoppas ni har det superbra och har haft en alldeles förträffligt fin midsommarafton.