i söndags hoppade kollektivet
(efter den obligatoriska scones-frukosten, givetvis) på linje 1 mot holmenkollen!
vi hade läst en hel del om stället och då det tydligen är en av oslos populäraste turistattraktioner så ansåg vi att platsen skulle besökas.
holmenkollen ligger också på en fet kulle = najs utiskt!
vi hoppade av t-banan och vandrade mot...
... den kända holmenkollen-skidhoppsbacken!
denna jäkligt stora hoppbacke ligger tydligen norrmännen varmt om hjärtat.
vi började genast klättra upp för de branta trapporna.
låt inte bilderna lura er, det var betydligt brantare och högre än det ser ut!
halvvägs upp på backen var det en rätt så förträfflig utsikt, som tyvärr förstördes lite av just själva hoppbacken.
även fast vi redan var riktigt högt upp så gick det att gå ännu högre.
dock så innebar det ännu brantare trappor, men jag och matilda var taggade ändå.
det var inte de andra så de traskade neråt igen.
det var så jävla brant och så jävla högt upp och det var typ första gången jag fått svindel någonsin.
när vi nästan var högst upp kände vi att det var alldeles för läskigt och brant
(nästan 90 grader kändes det som) och vi gick långsamt neråt igen.
när vi kommit ner en bit var vi genast mycket nöjdare.
dock så visade det sig när vi var nere igen, då en vakt kom fram till oss, att det var ABSOLUT FÖRBJUDET att gå i de trappor som vi gjort och att det var förenat med livsfara om man gjorde det. hoppsan, hehe.
sedan mötte vi upp med de andra och bevittnade det grymmaste motljuset.
fint ljus + fin utsikt = fint.
sedan tog vi tunnelbanan hem, köpte godis och segade i sofforna. slut på söndagen!
_______________
TRANSLATION: yesterday, me and my collective went to the ski jump @ holmenkollen!!
we challenged our fear of heights and climbed almost all the way up the jump (even though it was forbidden and dangerous, something we found out afterwards, whoops).
a great day never the less with great views, even though we all felt the vertigo.
